VERKNINGSLÖST En rapport som släpptes den 30 juni från Socialstyrelsen
avseende effekten av insatser för våldsdrabbade kvinnor och barn har det talats tyst om, eller snarare inte alls. Man har utvärderat insatserna för denna grupp och konkluderar att varken socialtjänstens eller kvinnojourernas insatser har effekt på den psykiska ohälsan.
Socialstyrelsen gav Göteborgs universitet och Karolinska institutet uppdraget att studera effekten av olika stödinsatser till våldsutsatta kvinnor och barn. Kostnaderna har Linnéuniversitetet analyserat och kommit fram till att endast var sjunde öppenvårdsverksamhet i studien kan redovisa uppgifter om vilka stödinsatser som genomförts och antalet som fått ta del av dem.
- När det gäller skattefinansierad verksamhet är det inte acceptabelt att så få kan redovisa hur pengarna har använts, säger Knut Sundell, chef på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling.
Undersökningen visar att 559 kvinnor bor på skyddat boende antingen i öppenvården eller via samhällsinsats. Dessa har undersökts vid starten, tre månader senare samt efter ett år. En majoritet av kvinnorna uppgav att de även under uppföljningsåret blivit utsatta för våld.
- Vi kan inte se att insatserna har haft effekt alls på den psykiska hälsan för mammorna efter ett år. Tillståndet för kvinnorna utan insatser förbättrades i liknande utsträckning. Däremot var de berörda mycket nöjda med de insatser de fått, säger Knut Sundell, chef på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling.
Inte heller barnens psykiska hälsa förbättras då våldet fortsätter att prägla familjebilden då de har svårt att tillgodogöra sig insatser. 295 barn från 16 olika verksamheter har ingått i undersökningen. Vanligt förekommande symptom är rädsla, aggressivitet och förhöjd spänningsnivå. 25 procent uppfyllde dessutom samtliga kriterier för posttraumatisk stressyndrom.
- Förbättringen av barnens psykiska hälsa ser ungefär lika ut för dem som inte fått några speciella insatser, och det talar för att behandlingsinsatserna är svaga, säger Knut Sundell, chef på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling.
I nio av tio fall var angriparen av mamman den biologiska pappan, i sex av tio fall hade även barnet utsatts för våld.
- Utredningarna av barn som utsätts för våld är inte särskilt bra, därför blir heller inte insatserna bra. Socialstyrelsen kommer att ge förslag på hur dessa verksamheter för barn och kvinnor som utsätts för våld kan förbättras, men det finns inga färdiga svar. Det handlar om ett långsiktigt utvecklingsarbete, säger Knut Sundell, chef på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling.
Ursprungsartikel
Källa: Politiskt Inkorrekt
